Lena Arros blogg

Lena Arros blogg

Sent i november

Andras böckerPosted by Lena Sun, November 11, 2012 08:02:59

Den mörkaste tiden är här, kanske var den här morgonen den allra mörkaste någonsin: en sån morgon som lika gärna kunde vara natt. Man vet inte förrän man tänt lampan och tittat på klockan. Inga stjärnor, ingen måne, ingen snö, regnsmatter mot fönsterrutorna, soluppgången uppskjuten till ett senare tillfälle. Och mörkret belyser (konstigt nog) ibland ens känsla av otillräcklighet och de små och egentligen ganska betydelselösa tillkortakommanden som livet är fullt av. Höstdepression - eller hemulsjuka.

Ur Sent i november av Tove Jansson:

Hemulen vaknade långsamt och kände igen sig själv och önskade att han hade varit nån som han inte kände. Han var ännu tröttare än när han gick och lade sig och här var nu en ny dag som skulle fortsätta ända till kvällen och sen kom det en till och en till som fortsatte på samma sätt som dagar gör när de fylls av en hemul.

Han kröp under täcket och borrade in nosen i kudden, sen flyttade han magen till sängkanten där lakanet var svalt. Hemulen ägde hela sängen med utbredda armar och ben, han väntade på en trevlig dröm som inte kom. Han rullade ihop sig och gjorde sig liten men det hjälpte inte. Han försökte vara hemulen som alla tyckte om, han försökte vara den stackars hemulen som ingen tyckte om. Men han var och förblev bara en hemul som gjorde sitt bästa utan att nånting blev riktigt bra. Till slut steg han upp och drog på sig byxorna.

Tyvärr tror jag att Hemulen känner sig sådär även resten av året. Själv har jag egentligen inte så mycket emot höstmörkret, utom att jag slog stortån i vedhinken i morse och måste ha pannlampa när jag plockar upp efter hundarna och andra rent praktiska saker...Men nu sipprar lite snålgrått ljus genom fönstret och jag tror dagen har börjat.

  • Comments(0)//blogg.arro.se/#post371